Nimbin kom till nån gång på 70-talet efter att en festival hållits i området och hundratals hippies bestämde sig för att stanna kvar och söka sig en "alternativ livsstil" och bygga upp ett eget litet samhälle där. De vill till exempel legalisera marijuana, och hela byn kryllar av nerklottrade budskap om att "rädda jorden" osv.

 

Vi hann inte gå mer än 20 meter efter att vi parkerat bilen innan någon frågade om vi ville köpa hasch i en gränd, och i affärerna blev man erbjuden att köpa haschbrownies och annat.. Allting verkade ske ganska öppet, som att det inte fanns någon polis som brydde sig ifall folk langade eller använde droger här. Fast hörde att polisen gör stora tillslag ibland mot både lokalbefolkning och turister.

Nimbin bestod i princip av en huvudgata, några halvläskiga gränder, ett par café, ett annorlunda museum som hade en hög aborgin till entrévakt som satt och tog emot donationer till museet, några affärer som sålde konstiga hattar, hippiekläder, haschpipor och diverse annorlunda prylar, annars fanns det väl inte så mycket mer.

 

Många av de få människor som bodde här nu såg ut att ha levt ett ganska hårt liv, och det vilade liksom nån tragisk känsla på hela byn. Det kändes verkligen som att man kommit till ett förfallet 70-tal. Cirka 2 timmar senare lämnade vi Nimbin med en lite konstig känsla i magen.